Yeey!! Nu har jag äntligen fått mitt första breev!! Reaktionen och känslan när jag såg det ligga på min säng var obeskrivlig. När Sofia och jag kom hem gick vi upp på våra rum och halvvägs upp i "min trappa" hörde jag Sofia ropa: "Post!" Sprang då uppför resterande trappsteg och öppnade min dörr med en väldig fart och såg brevet!! Hoppade upp och ner som en galning och tänkte "Äntligen!". Mamma har nämligen försökt skicka post för en månad sen men tyvärr så kom inte det fram. Min kompis berättade även om för två veckor sen att hon (+ Co.) också hade skickat post, men, at the time, hade det heller inte kommit. Men nu så äntligen har det kommit. Öppnade brevet försiktigt försiktigt och började gråta (mes - I know) när jag läste och såg innehållet. Saknar er min andra familj så otroligt mycket och tack så jätte mycket för allt som låg i mitt brev, ni skulle bara veta hur glad jag blev och fortfarande är! TACK! 

 

Eftersom jag nu under några dagar har haft lite hemlängtan så kändes det så roligt att få en liten del av hemma i ett brev. Haha, låter säkert jätte konstigt men det var iallafall kul och härligt! Hoppas ni förstår känslan då, haha!